Prognoserna visar röda siffror för industrins kompetensförsörjning. Det behövs mer kompetent teknisk personal, och det snart. Redan år 2025 bedöms bristen vara akut, allra mest på gymnasieingenjörer, vilket riskerar både jobben och välfärden. I Landskrona såg en grupp industriföretag att antalet ansökningar till industri- och teknikprogrammen sjönk drastiskt, samtidigt som konkurrensen från elevmagneterna Helsingborg, Lund och Malmö blev allt hårdare. Erfarenheten visar också att många som väljer att plugga på andra orter stannar kvar i sin nya hemstad. En ond spiral som dränerar Landskrona på både ung arbetskraft och medborgare.
Donny Svensson, HR-chef på Haldex, är en av eldsjälarna bakom den kraftsamling som förenade näringsliv, kommun och skola i en gemensam ambition att ändra utvecklingen:
– Industrin ställer höga krav på den arbetskraft som kommer ut på marknaden. Utrustning och kunskap är en färskvara som kräver stora investeringar. Det är inte lätt för en skola att hänga med i utvecklingen. Industri och teknikutbildningarna i Landskrona var sedan tidigare certifierade av Teknikcollege så vi hade samarbetsformerna på plats. Skillnaden nu var att vi i näringslivet insåg att vi måste ta ett mycket större ansvar och bli mer delaktiga i utbildningen, både för att höja kvaliteten och söktrycket, berättar Donny.
Ordet “industri” är ett rött skynke för både elever och föräldrar. Bilden av industriarbetsplatserna är enkla jobb, smutsiga arbetskläder och grabbsnack i lunchrummet.
– Idag jobbar vi hårt för att erbjuda en bra och jämställd arbetsmiljö. Vi behöver kvalificerad arbetskraft för högteknologisk produktion, både tjejer och killar. Smarta medarbetare som vill utvecklas och hänga med i utvecklingen. Vi tänkte om och bestämde oss för att göra teoretiker till praktiker, inte tvärtom. Vi flyttade därför fokus från Industriprogrammet till det mer teoretiska Teknikprogrammet, och valde sedan att styra utbildningen mot industrin. Vi förstod ganska snabbt att teknikeleverna skulle få svårt att hinna med allt. Vi funderade på sommarkurser, och att erbjuda anställning över sommaren för att utbilda eleverna, men det var tyvärr inte möjligt, berättar Donny.
Lösningen blev istället att kommunen drar igång en sommarskola för teknikeleverna. Kommunen samordnar och bidrar med lärare och lektionssalar, medan företagen står för maskiner, handledning och arbetslokaler. Som extra bonus erbjuds varje elev dessutom ett stipendium för förlorad inkomst från eventuella sommarjobb.
– Det är en smart lösning för alla. Maskinerna går inte för fullt på sommaren och vi kan använda den kapaciteten för utbildning. Dessutom tycker våra medarbetare om att lära ut, det är inspirerande och ett bra sätt att utvecklas i sin yrkesroll. Första kullen kommer att börja sommaren 2017. Vi planerar att köra kursen datorstyrd produktion både på företaget och i skolan. För en del av eleverna blir det en utmaning att komma ut i arbetslivet, men det är en del av utbildningen. Går du det här programmet är du direkt anställningsbar, plus att du är väl förberedd för fortsatta tekniska studier, två riktigt bra alternativ tycker Donny.
För att nå ut med den nya utbildningen skickade företagen ut ett brev till föräldrar med barn som stod inför gymnasievalet. Det innehöll en inbjudan till informationskväll och var undertecknat av alla bolag som ställde upp i samarbetet – en tydlig signal att näringslivet stod bakom satsningen:
– Vi berättade att här finns en möjlighet för den som är tekniskt intresserad. Det blev ett välbesökt möte. Feedbacken från både föräldrar och elever var att företagens engagemang ökade trovärdigheten och attraktiviteten, inte pengarna. De tyckte också att det var tryggt att se att det fanns en tydlig väg ut till arbetsmarknaden. Vi gick från 4-5 sökande på Teknikprogrammet till över 20. Nu har vi en full kurs med 21 elever, som alla ska gå i sommarskola. Vi lovar inte fast jobb men nu har vi tre år på oss att lära känna de här eleverna. Den som sköter sig står först i kö när vi ska anställa, även om det kanske bara är ett tillfälligt jobb innan vidare studier, säger Haldex HR-chef.
Satsningen innebär också höga förväntningar på företagen. De måste leverera, precis som eleverna. Men Donny tror att teknikeleverna kommer att få en bra start i arbetslivet. På just Haldex är en gymnasieexamen är ett minimikrav för få jobb. De allra flesta anställda har dock en samhällslinje i bagaget, inte industri eller teknik:
– Vi utbildar förstås våra anställda på plats, men har du en teknisk utbildning bakom dig har du ett försprång. Då vet vi att personen kan grunderna och har varit i kontakt med till exempel LEAN, produktionsekonomi och mätteknik. Vi försöker plantera teknikintresset tidigt och tar gärna emot studiebesök och håller föreläsningar. Då berättar vi också hur det ser ut och funkar på en arbetsplats, det är oftast en främmande värld för eleverna.
Förutom Haldex är industriföretagen Alfdex, BorgWarner, Hunsel, ABB och EWP delaktiga i projektet.
Tre snabba: Varför samverkar Haldex AB med Teknikcollege Skåne?
• Framtida kompetensförsörjning
• Samhällsengagemang
• Möjlighet att påverka vad som kommer ut ur utbildningssystemet