Ännu sitter de flesta av eleverna på Nils Fredriksson Utbildning (NFU) i Svedala vid frukostbordet och gnuggar natten ur ögonen. Klockan är 08.00. Sju morgonpigga elever från teknik- och naturprogrammens andra och tredje årskurs har däremot samlats i rum C200. Det är matteprov på kursen Matte 4 imorgon. Primitiva funktioner, rotationsvolym och sneda asymptoter är några av utmaningarna de står inför. Med hjälp av Julia Brunsson, som pluggar sista året på Produktutveckling och design på Malmö högskola, ska de repetera delar av sin mattekurs inför provet. Vi är på SI-möte. SI är en förkortning av begreppet Supplemental Instruction – en kompletterande form av lärande där dialog och samverkan mellan ledare, oftast en äldre student, och eleven står i fokus.
– Jag fastnade direkt för SI. Vi fick prova på förra året med studenter som gick under oss på programmet. Det är en utmaning att tala inför andra och få förklara hur jag löser problemen, och lyssna på hur andra tänkt. Det är bra repetition och jag får testa mina egna kunskaper. Vi hittar hela tiden nya sätt att tänka på. Det är en öppen dialog, inte en lärare som undervisar. Det blir ett mer avslappnat, kreativt och kul sätt för både mig och eleverna att lära sig på. När vår metodhandledare Jörgen Ekman frågade om någon ville testa SI-möte med gymnasieeleverna på NFU i Svedala hoppade jag på direkt, berättar SI-ledaren Julia Brunsson.
Gymnasieskolan NFU är en del av Teknikcollege Skåne och samarbetet kring SI med Region Skåne, Lunds tekniska högskola, Lunds universitet och Malmö högskola är i sin linda. Teknikcollege är en nationell förening startad av Industrirådet som certifierar tekniska utbildningar mot industrins framtida kompetensbehov.
– Det här är ett första test att bygga broar mellan gymnasiet och högskolan. Det finns också planer på SI-samarbeten mellan gymnasiet och högstadiet. Vi tror på SI eftersom det är en form av lärande som öppnar upp nya vägar i livet. Det är lättare att relatera till studier på universitetet om man känner någon som pluggar där. Eller att välja en yrkesinriktad teknisk utbildning om man fått prova på yrket tillsammans med någon som kan berätta vad det verkligen innebär. Det går att applicera SI i många sammanhang, säger Johan Ståhl som leder arbetet med Teknikcollege Skåne.
– Vem vill presentera sin lösning på tavlan, frågar Julia gruppen.
Gavin Nejsum från teknikprogrammets andra år anmäler sig frivilligt och förklarar hur han löst matteproblemet i sneda asymptoter.
– På SI-mötena får man lite mer utrymme, det blir mer fokus på oss som individer. Dels för att det är mindre grupper men också för att alla idéer är välkomna. Det är bra att höra hur andra tänker och se dem presentera sina idéer. Det är också bra att SI-mötena bara innehåller repetition av det vi redan gått igenom på kursen, det blir lite lugnare tempo och man behöver inte stressa igenom uppgifterna, säger Gavin.
Julias Brunssons plan är att ta en master, kanske doktorera, inom material och tillverkning på Danmarks Tekniske Universitet. Framtiden är öppen. Efter att ha provat SI har hon blivit allt mer intresserad av att undervisa på universitetet.
– Vi får se, jag har inte riktigt bestämt mig. Jag tycker om att lära ut saker som jag tycker är spännande, matte till exempel. Det hade jag ingen aning om innan jag provade SI. Det här är ju ett komplement till den ordinarie undervisningen, ingen lärare är närvarande. Vi får diskutera och lösa problemen på vårt eget sätt. Ibland hittar vi andra metoder än lärarna lär ut. Samtidigt är det mindre grupper där alla får chansen att synas och höras. Det är jätteroligt, berättar Julia.
Eleverna på NFU drömmer om yrken som ingenjör, läkare, veterinär och IT-säkerhetsexpert. De flesta vill plugga vidare så småningom, andra har redan siktet inställt på att jobba efter gymnasiet.
Malmö högskola har med framgång använt sig av SI på flera kurser sedan 2014. Jörgen Ekman från Malmö högskola ser många möjligheter med SI:
– SI är en tilltalande pedagogisk form. Den erbjuder studenter ett tillfälle att fördjupa sina kunskaper inom en kurs. I korthet innebär det att man kombinerar vad man lär sig med hur man lär sig. Tanken är att de olika teknikerna för problemlösning som studenterna lär sig på SI-möten ska kunna användas även i andra kurser. Att SI-mötena leds av en erfaren student har flera fördelar. Dels har SI-ledaren själv gått kursen nyligen och de moment som är svåra och som fordrar extra diskussion finns färska i minnet. Dels kan SI-ledaren skapa en mer avslappnad stämning än vad en lärare normalt kan göra. Dessutom har vi märkt att SI-mötena är ett bra tillfälle för studenter att hitta nya vänner. För oss som högskola ser vi dessutom att SI är ett effektivt sätt att minska avhoppen på våra utbildningar, berättar Jörgen Ekman.
Att skicka Malmö högskolas SI-ledare till gymnasieskolor är en naturlig fortsättning på högskolans SI-verksamhet och är möjlig tack vare samarbetet med bland annat Region Skåne, Lunds Tekniska Högskola och Teknikcollege Skåne. Jörgen Ekman har förhoppningar att SI-projektet även kan ge långsiktiga positiva effekter:
– Samarbetet ger Malmö högskola en unik möjlighet att synas ute på gymnasieskolor. Det hoppas jag har en positiv effekt på rekryteringen till våra utbildningar. Det långsiktiga målet är att vi kan bidra till kompetensförsörjningen inom till exempel teknik och samtidigt öka intresset för högre utbildning.
Fakta:
Supplemental Instruction (SI), eller Samverkansinlärning som är den svenska benämningen, hjälper studenter att lyckas ta sig igenom svåra kurser. SI syftar bland annat till att överbrygga de skillnader som finns i inlärningstekniker mellan gymnasium och universitet. SI bygger på samverkansinlärning i grupp med en äldre elev som mötesledare och är ett akademiskt stödprogram med stor internationell spridning. SI har funnits i Sverige sedan 1994.
SI-projektet startade 2013 initierat av Region Skåne tillsammans med Lunds tekniska högskola, Lunds universitet och Teknikcollege Skåne. Det övergripande syftet är att utveckla SI för säkring av teknikkompetens i regionen. Malmö högskola deltar i samarbetet med målsättning att etablera SI på högskolan och undersöka förutsättningarna för SI mot gymnasieskolor i Malmö och kranskommuner.
Foto: Petter Gustafsson/Faifoo